Möllan

En liten sammanfattning av hur livet på möllan ter sig, detta år då jag skulle till att fylla ett.
Mitt på torget trängs grönsakshandlarna med luftens råttor, duvorna. På förmiddagen vinner de högljudda försäljarna och på eftermiddagen vinner duvorna. Jag gillar de båda.
I skuggan av Axel Ebbes staty ”Arbetets ära” sitter ofta en broklig samling av riktigt möllan folk. Här myser man i solen, väntar på någon kompis, läser sin kurslitteratur eller förtär vad som finns i matväg, falafel alltså. Ja eller en korv kanske.
Kring torget ligger krogarna uppradade. Här sitter det folk och pratar och släcker sin törst hela dagarna. De sitter där när jag kryper i säng och skulle jag råka vakna mitt i natten så sitter de fortfarande där än. Man kan ju undra om dom inte längtar hem. Mamma säger att alla inte har något riktigt hem. Synd tycker jag. Var ska man då ha sina leksaker?
Men de flesta är som min mamma och pappa och tydligen satt mina päron ofta hos de andra där på torget innan jag kom…eller vad då kom. Vad gjorde jag innan egentligen? Innan jag flyttade in hos mina päron?
Hur som helst, tur att jag räddade dom från törst och frusna rumpor.
Sen har vi ju jalla jalla butikerna. Dom som säljer typ allt möjligt härligt men mest konstig mat.
Det är väl typ så möllan ser ut + dubbelparkering, skottlossning, festivaler, demonstrationer, hundbajs på trottoaren, ”hela påse tomater, tio krona”, härliga baklava och rykande vattenpipor och en och annan råtta på gården.
Men det behövs nog ingen sammanfattning . Det ser säkert likadant ut när jag fyllt 18 och själv ska försöka släcka törsten och ragga killar med dreadlocks.
Här går jag i alla fall, på egen hand, mitt första varv på detta magiska torg.