slipsnissarnas återkomst

Morfar skulle åka hem till katrineholm så jag och mamma följde med för att han inte skulle behöva resa själv.
Tänk er ett rymdskepp av tuffaste stil. Det var ett sånt vi åkte.
Hela världen bara flög förbi utanför. Mamma kanske inte heller har åkt så många rymdskepp tidigare för hon blev helt yr och mådde illa.
Morfar hade sin plats lite längre bak i skeppet hos sina buisinesskompisar. Lyxplatserna.
Eftersom att jag och morfar klarade g-krafterna som riktiga rymdproffs, tog han med mig för att hälsa på en arbetskamrat.
När vi kom fram visade det sig att hela den delen av skeppet var angripen av farliga typer. Inga monster eller spöken men nog så farliga SLIPSNISSAR!
Jag hälsade snabbt på morfars kompis för att vara snäll sen gav jag av ett hejdundrande vrål av ren slipsnisse-rädsla.
Morfar räddade mig tillbaka till vår trygga fattigdel av skeppet och jag fick krypa upp i mammas famn.
Jag trodde förresten att rymdskepp gick snabbt som ljuset. Det här var nog en äldre variant för jag trodde aldrig att vi skulle komma fram. Men det gjorde vi och snälle Hans kom och mötte oss.....klädd i, ja just det, slips...
Hans är den snällaste slipsnissen jag känner!