för liten för fest

Idag skulle jättarna gå igenom sina livs största prövning. Ett eldprov. De skulle vara utan mig i några timmar...
Jag fattade aldrig riktigt varför de skulle genomgå något så dumt bara för att det var fest. jag kunde ju följt med så hade det hela varit lätt som en plätt. Men jag antar att de behövde någon slags utmaning för jag fick inte följa med.
Mina kompisar Anders och caroline skulle till kyrkan för att de är så kära. Sen skulle de bjuda på middag för att de är så kära.
Mysigt på något vis tycker jag. Hoppas jag och jättarna fixar en kär-fest nån gång, då ska jag sjunga blommig falukorvlåten för alla.
Det gjorde i alla fall inte ett dugg att jag missade kalajset för jag fick hänga med farmor o farfar HUR LÄNGE SOM HELST!
farmor tog bilder på mig med en tuff tygbit på huvet.
Jag är lugn som en filbunke när de passar mig och somnade som en liten räv när jag skulle. Skulle bli härligt att väcka farmor vid sextiden och sjunga några bra bitar jag kan.
Tror ni inte att jättarna stövlade in och hämtade mig mitt i natten och fnissade hela vägen hem.
Ja, ja farmor o farfar...en annan gång då. Ni anar inte hur snyggt jag sjunger på mornarna. klart och fint och JÄTTEHÖGT.