Katrineholm eller K-holm om man vill säga det lite tuffare

Framme hos Morfar, Solveig och Matti!
Myser direkt ner mig i morfars mjuka famn och käkar apelsinklyfta.
Vi leker med härliga leksaker jag aldrig sett, jag lär mig hur man gör pannkakor, morfar stoppar ner mig i en skurhink och svingar omkring mig och lite sådana spännande grejer.



Rätt vad det var så var vi hur många som helst runt bordet. Johan o Ylva, Klara och Oskar och Matti med hans nya snygga tjej.
Jag visade Klara hur man kan flytta runt magneterna på kylen och hon tyckte nog att jag var ganska smart. Hon är ett riktigt busfrö den tjejen ska ni veta. Jag ska nog se till att bli lika dan så kanske vi kan hitta på riktiga rackartyg när jag blir större. Fast då har ju hon också blivit större såklart och kanske tycker att jag är en tråkig liten plutt som bara vill busa när hon vill tugga tuggummi och läsa veckorevyn. Det är klurigt det där med åldern, kan inte Klara stanna lite i växten så att jag hinner i kapp då?

På kvällen låg jag uppe min svarta resesäng och snurrade runt som en galning för det var ett litet gäng elaka tänder som bestämt sig för att de skulle upp och hälsa på mina andra tänder.
Om jag lyssnade väldigt noga så kunde jag höra ett helt gäng tjattra på nedervåningen. Det var något om Lili och Sussi och Alcazar tror jag.



Att käka en gigantisk morot med morbror Matti bredvid är inte fy skam. Det borde ni prova.



En morfarmorgon är inte illa det heller. Mörkt och mysligt, morgonruffsigt och varmt. En randig morgonrock med morfarlukt och en flaska välling. Ett plasttorn som byggs upp om och om igen hur många gånger man vill.