tisdag 23 december 2008

yes, jag fattar hur allt hänger ihop!

Krypa är inte lätt.
Definitionen av att krypa är att förflytta sig genom att gå på händer och knän.
Och det är inte lätt vill jag påpeka.
Jag menar, böjningen i infinitiv passiv form är krypas. Eller ännu värre, passiv form av supinum, krupits.
Tänk själv hur man ska kunna lyckas med detta konststycke i passiv preteritum, kröps.
Hur som helst, jag lärde mig att kröpsa på lilla julafton!

Inga kommentarer: