snorets återkomst

Nu är snoret här igen.
Jobbigt och trist.
Just som pappa kommer farandes med en hög papper som han gnider runt min näsa så ringer det på dörren...
Mormor och Hans tar ett kliv in i hallen. Yes!
Hans är också snorig trots att han har födelsedag och allt. Det finns inget så fräckt som snor, det har inga hämningar.
ganska snabbt glömde jag i alla fall bort kladdet under min näsa, jag vet inte hur det va med Hans.
En födelsedagsfest med kakor och middag är inget snor bjudet på. Inte så länge festen är i min lägenhet!
Mormor och jag trixade och busade på mattan. Jag visade att jag kan stå i krypläge med benen uppdragna under mig. De andra tyckte tydligen att det var en hit. jag vet inte riktigt själv vad det ska vara bra för men det ska jag ta mig en funderare på.
Så himla bra att Mormor och Hans kom förbi och skrämde slag på snoret.
När jag skulle sova kom den nedrans geggan tillbaka och bråkade hela natten.
Jag säger som jag brukar: Snor är bajs.
Men Mormor och hans är najs!